Två år senare

Hej alla kära läsare. Nu har jag inte skrivit nåt nytt inlägg på snart två år, och känner att det nog är dags för en uppdatering.

Många av er känner nog igen sig i detta med att vara väldigt aktiv i en specifik sak under en period, för att sen byta till en annan… Projekt-människa, som mina vänner alltid kallat mig. Gör jag nåt så gör jag det till 110%, men det betyder tyvärr inte att jag fortsätter ända till projektet är avslutat. Min blogg har visat sig vara ett tydligt exempel på det.

Men nu känner jag att det är dags att berätta vad som hänt sen sist.

Först en liten återblick/sammanfattning: November 2009- februari 2011 arbetstränade jag på Sveriges Biodlares Riksförbund. De hade ett arkiv som behövde få lite uppmärksamhet så det blev min syssla, och jag trivdes jättebra med att organisera och sortera gamla handlingar, tidskrifter osv. Min tid hos dem var till ända 28 februari 2011 och då blev jag nervös…. ”Vad händer nu?”-tanken spökade runt i mitt huvud. Men tack vare stort engagemang och hjälp från Mjölby kommun och Arbetsförmedlingen i Mjölby fick jag en ny ‘placering’ bara en dryg månad senare, på ett ställe jag länge velat jobba på – Östergötlands Museum (mer känt som Östergötlands Länsmuseum). Där är jag nu, och spenderar min tid som arkivassistent sedan sista veckan i mars 2011.

Handen på hjärtat så minns jag inte hur mycket jag jobbade i början, alltså hur många timmar per vecka. Men kanske var det ca 2 timmar per dag 2-4 dagar i veckan. Nu är jag sedan februari i år (10 månader senare) uppe i ”normal” halvtid, måndag-fredag 9-13. Alltså 20 timmar i veckan. Sedan jag började där har jag haft aktivitetsanställning via Mjölby kommun/Arbetsförmedlingen, vilket på det ekonomiska planet har inneburit aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd. 1 april 2012 går jag över på projektanställning (då Mjölby kommun anställer mig som ‘vanlig kommunalanställd’ och ‘lånar ut mig’ till Östergötlands Museum). Det tycker jag är en väldigt bra lösning då museet är en stiftelse som inte alltid har råd med så många anställda som de skulle behöva.

Mina arbetsuppgifter är att sortera allt i det topografiska arkivet, vilket innebär foton, tidningsklipp och handlingar rörande alla Östergötlands socknar (och dess kyrkor, gårdar och kända personer). Det är så obeskrivligt roligt! Jag som älskar historia/lokalhistoria, byggnader osv lär mig nåt nytt varje dag.

En annan anledning till att jag trivs så bra på museet är arbetskamraterna. Där finns nog knappt två personer med samma bakgrund/utbildning, och de flesta är väldigt passionerade för det jobb de gör. Det känns lite som att de jobbar med sin hobby, och därmed inte en massa kontorsråttor som skulle kunna jobba på mer eller mindre vilket kontor som helst. Det blir ofta roliga samtal på fikarasterna och att även på rasterna lära sig saker är kul för en kunskapstörstande och nyfiken person som jag.

Ännu en sak som gör att jag trivs på museet är att det inte görs någon skillnad på folk och folk. Den som har högskoleexamen och 30 års specialistkunskap behandlas på samma sätt som den som är projektanställd, har lönebidrag eller/och är fysiskt eller psykiskt handikappad. Allas åsikt räknas och alla fikar/lunchar tillsammans. Jag känner mig liksom med i gänget även att jag inte har någon speciell utbildning eller specialkunskap.

Vad mer har hänt de senaste två åren då…? Måste ju vara en hel del… men svårt att komma på på rak arm. Medicinmässigt äter jag Ritalin (70 mg på morgonen och 20 mg vid lunch) och 75 mg Efexor/Venlafaxine). Jag har kontinuerlig kontakt med psykiatriska mottagningen i Mjölby, men inte så ofta längre.

Jag kommer nog på mer att berätta med tiden… så jag återkommer.

Nu ska jag bädda ner mig i soffan och fajtas med feberbaskilusker som flyttade in i min kropp igår…
Over and out. For now. 🙂

The URI to TrackBack this entry is: https://addanna.wordpress.com/2012/03/15/tva-ar-senare/trackback/

RSS feed for comments on this post.

12 kommentarerLämna en kommentar

  1. Heeeeeeeeeeeeeeeeeej. Igen,
    Jamen fattaru – det måste ligga nånting i luften för jag fick också för mig häromdagen att jag skulle in och blogga. Fast jag är inte så bra på det där med att uppdatera folk om vad jag gjort sen sist. Jag hoppade mest in och tycker nåt som vanligt, Fast det grundar sig i o f s på vad jag gör… har gjort,.
    Det värsta är att det tar så mycket tid med bloggen och typiskt mig så måst jag skaffa mig en överblick över vad jag har att förvalta innan jag kan luta mig tillbaka och skriva på om precis ingenting för det mesta, eller något hjärtat är fullt av ..för det mesta. Det ena utesluter inte det andra som du vet. Jag upptäckte att min bloggroll lider av error och avstängda bloggadresser. Det där jäkla Facebook säger jag bara (jag har vägrat logga in sen i början av december)

    Förresten, här surrar jag på om mig mig mig (vad annars.. )

    Så himla kul att du får jobba med nåt du verkligen vill och med folk som du verkligen trivs med. Det är kanske det som är hemligheten med hur bra det funkar på din arbetsplats, att alla är så olika? Kanske har man kanske mer fördrag med varandras beteende och är kanske mer öppen för att ta till sig sånt man inte är van vid om man ”får” vara som man är. Typ.

    Nåni, ifall du inte ser att jag pingat din blogg från mitt senaste inlägg:

    BLOGGADRESSER TILL ALLA DAMPTANTER SÖKES


    (jag vägrar ”shortlänka” Jag vill veta vart jag ska)

    🙂

  2. Hej!
    Min pojkvän på 18 år har några problem, och jag undrar om du tror att det kan vara ADD eller om han bara är ”lat” som så många verkar tro..
    Hans problem:
    – Avslutar aldrig några projekt. Däremot så går han all-in på det han gör, men gör aldrig klart det. Han får väldigt många rester i skolan till exempel.
    – Han fördelar uppmärksamhet skumt. Om vi har en seriös diskussion, som han är intresserad av, så måste han ändå trumma med fingrarna, titta någon annanstans, göra NÅGOT annat. Verkar dagdrömma liksom.
    – Han är väldigt morgontrött. Eller egentligen mest omotiverad på att hitta på något. Han är som inte olycklig, mest omotiverad.
    – Han tappar bort ALLT. Även saker han verkligen behöver, såsom flygbiljetter osv.

    Han har nu börjat träffa en psykolog i samband med sina föräldrar, på grund av att han aldrig avslutar något och har sjukt många rester, och verkar omotiverad. Psykologen har nämnt ADD någon gång, men föräldrarna (som båda två är läkare) har slagit bort det totalt.

    Svara gärna på min mail om du har lust 🙂
    Kram på dig!

    /Fanny

  3. Hejsan!
    Jag är 18 år gammal och går andra året i gymnasiet. Jag har nyligen blivit diagnosticerad med ADD. Jag undrar nu om du har några tips för hur man kan göra skolan lättare? Jag försöker hitta några bra sidor med tips men jag hittar inget bra. Så om du skulle kunna ha några tips så skulle det vara trevligt (svara på mailen eller i en kommentar på min blogg).
    Hoppas du har en bra dag!
    MVH Hanna

  4. @ Fanny: Jag tycker det låter som ADHD…. Dessa stressymptom och att inte kunna hålla motivationen uppe är stereotypt för ADHD och även ADD.
    Jag brukar tänka så att med ADHD vänder man stressen utåt (trummar med fingrarna osv), och med ADD vänder man stressen inåt (vilket i värsta fall kan leda till utbrändhet och depression), men det är ju en bred skala och även alla vi med ADD eller ADHD är ju olika. Men jag hoppas verkligen att hans psykolog kan få föräldrarna att acceptera att det KAN röra sig om ADD eller ADHD.

    Jag håller tummarna för er!

  5. intressant blogg:) ska vi följa varandra på bloglovin?:)

  6. I ditt inlägg ”En månad med concerta” skrev du att du fick din diagnos 1 september och började med concerta en månad senare (1 oktober). Jag undrar, hur kommer det sig att du började så ”snabbt” efter att du fått diagnosen? Jag tar själv inga mediciner mot min adhd, så jag vet ju egentligen inte om en månad efter diagnosen är ”snabbt”… Var det som att det bestämdes att du skulle ta medicin för att det behövdes eller skrevs det ut även om det inte behövdes (att det skrevs ut för att du hade adhd men att du lika gärna inte behövde någon medicin)? Jag har nämligen hört att det har varit så i vissa fall. Men, nu blev det här nog lite för långt, och jag är inte säker på om jag lyckades formulera mig på något bra sätt… Vad var det som gjorde att du började medicinera? Det hade varit snällt om du svarade på min blogg, för det är inte säkert att jag hittar hit igen, och då missar jag ev. svar. Kram!

  7. Hej, jag försökte hitta något sätt att skicka ett privat meddelande men hittade inget. Jag undrar hur man går till väga för att det ska utredas om man har ADD eller någon annan sorts inlärnings/koncentrationssvårighet.

  8. Hejsan, nu har jag en fråga om du skulle vilja kontakta mig på min mejl med ett svar 🙂
    Jag käkar concerta och ska vara i kenya under hela sommaren och fick du med dig din medicin ? För jag fattat verkligen inte hur jag ska klara mig alls !
    😀

  9. Hej! Ja jag fick med mig min medicin helt utan problem! Jag flög från lilla Linköping och frågade där hur jag skulle göra. De sa bara att det är att packa med det i det som ska checkas in så är det inga problem. 🙂 Hoppas du får det superskoj! 🙂

  10. hej och fin blogg hälsa gärna på hos mig

    Jag Är

  11. With havin so much content and articles do you ever run into any issues of plagorism or copyright
    violation? My site has a lot of exclusive content I’ve either authored myself or outsourced but it seems a lot of it is popping it up all over the web without my permission. Do you know any methods to help protect against content from being stolen? I’d certainly appreciate
    it.

  12. Hej! Jag vet inte om du ens är inne på din blogg längre, men jag gör ett försök ändå 🙂 jag hittade hit när jag googlade på concerta, ska nämligen snart börja använda den. Har lite små funderingar på den som jag tänkte att du kanske kan/vill svara på? Vill hellre prata med nån som faktiskt har använt sig av den, snarare än min läkare (om vissa saker såklart) 🙂
    Ha det gott nu (om du läser detta ;))
    Mvh
    My


Lämna en kommentar