Dags att öka på arbetsträningen

Nu ska jag snart gå till jobbet. Jag börjar kl 13, och jobbar till kl 15 (inklusive fika-rast mellan 14:30 och 15).

Jag började jobba i november och har sedan dess jobbat 13-15 tisdagar och torsdagar. Jag har JÄTTESVÅRT för att gå iväg på fika-rast efter bara en och en halv timma. Jag har förr alltid bara jobbat timmar, och då har ju inte fika- och lunch-raster varit något jag kunnat ta under arbetstid. Så när jag jobbar så vill jag JOBBA, inte fika.

Dels är det nog för att jag är van att själv få försöka klämma in fika-raster
som timanställd, men mcket tror jag också beror på mitt gamla vanliga problem; att när jag gör något så gör jag det till 200%. Mina vänliga kollegor tjatar på mig tills jag ger mig och kommer till fikarummet. De säger att ”du ska inte bara komma igång och JOBBA, du ska också vänja dig vid att fungera på en arbetsplats och i det ingår fika-rasterna”. Det har de ju rätt i. Att kunna lära mig jobba under fasta tider, inte skena på, och att låta mig själv varva ner mellan passen.

Sedan jag började jobba igen efter jul- och nyårshelgerna så har det nu bara gått en vecka. Bara EN tisdag, respektive torsdag alltså. Så denna vecka tänkte jag börja jobba lite mer. Jag har ett jättebra gäng omkring mig (på arbetsplatsen, på psyk, på kommunen och på arbetsförmedlingen) och alla säger åt mig att ta det försiktigt och att det är helt upp till mig att avgöra vilka tider som känns bra.

Sånt är svårt….. Jag känner ju förvisso mig själv mycket bättre nu (efter diagnos och terapi) men jag vet inte vad som kan funka bäst. Men idag tänkte jag i alla fall ta tag i det och stanna efter fika-ratsen också. Till klockan 16.

Det låter säkert jätte-slött och fegt för folk som inte känner till ADD, men ni som har denna diagnos känner nog igen sig. Skynda långsamt….

Annons

Imma / fukt på fönstren – inte detta år!

Förra vintern skrev jag om att jag hade stora problem med fukt/imma på mina fönster. Du kan läsa om det här och här.

Jag har lagt märke till att jag även denna vinter haft många besökare som hittat hit då de sökt på sökord relaterade till detta problem. Så jag tänkte jag skulle uppdatera er, och berätta hur denna vinter varit. För förra vintern var det SJUKT mycket fukt och imma.

Denna vinter – absolut inget alls! Min viktigaste tips är att skapa bättre ventilation. Om man inte vill, eller får, borra hål i väggen och sätta in en ventil så föreslår jag att ni har på köksfläkten dygnet runt.

Här löste sig problemet genom att vaktis satte in en vägg-ventil på ena sidan lägenheten och att jag har köksfläkten på i andra änden av lyan. Således – ingen som helst fukt längre!

Lycka till, ni som har detta inte så vidare delikata problem.

Nu har jag börjat arbetsträna

Hej alla *gamla* och *nya* läsare.

Jag har ju, som många av er har märkt, varit näst intill pinsamt usel på att uppdatera min blogg, men jag lovar att finna bättring. Åtmindstonde försöka. 😉

((Hur i håvete stavas det för övrigt….?!? Åtmindstonde, åtminståne…..??!!))

Nåväl…

Såhär har jag det idag, eller i allmänhet nu för tiden.

Torsdag förra veckan (5 november) hadejag min första dag på min nya arbetsträning.
Jag bor ju i lilla Mantorp med sina ynka drygt 3.000 invånare, och inte allför många verksamheter. men jag lyckades ändå få arbetsträning här i kvarteren och det känns skönt. Dels för att det är skönt att slippa lägga energi och fokus på resorna till och från jobbet, och dels så är det skönt då jag ju i sinom tid kommer komma upp i fler arbetstimmar än nu i starten och då kan jag cykla hem och gå ut med hundarna på lunchen och så. Så det inte heller blir för stor omställning för dem heller.

Jag har börjat på Sveriges Biodlares Riksförbund, där jag ska organisera deras arkiv. Och de är värre än mina garderober, kan jag säga er… 😛 I åratal har saker stuvats in där, utan någon vidare organisation, men jag tycker det ska bli JÄTTEKUL att sätta klorna i det! Av någon konstig anledning så tycker nämligen virrpannan Anna att det är jätteroligt att jobba just med (nästan nitisk…) organisation, sortering och ordning och reda. Det känns ju lite som en motsägelse mot min diagnos, min egen vardag och mitt eget kaos. Men jag har alltid trivts med såna jobb. Tidigare har jag jobbat på bibliotek, i tidningsbutik (där jag älskade inventeringskvällarna!), men organisering och uppdatering av katalogsystem för universitetet, osv.

Jag eftersträvar så klart samma ordning i mitt eget liv, och är på god väg att finna viss ro även på den fronten. Jag har börjat få mycket bättre ordning i mina egna garderober och skåp. Och jag har längre inte samma svårigheter att hålla reda på räkningar och viktiga papper – men jag har lång väg kvar…. 😉

Nu, tillbaka till arbetsträningen. Jag börjar med några eftermiddagstimmar två dagar i veckan, och kommer öka på arbetstiden sakta men säker. Det är upp till mig i vilken takt jag vill öka på, och jag känner ett jättebra stöd från alla omkring mig. Tanken med denna arbetsträning är att jag ska en gång för alla testa min arbetsförmåga (i samarbete med Mjölby Kommun, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och psyk). Jag ska sakta men säkert jobba mig upp till 100%, och då ska beslutas om jag har 100-procentig arbetsförmåga, eller om jag kanske hamnar på 75%, och då blir ‘permanent’ sjukskriven på 25%.

När min arbetsförmåga är utredd så kommer jag bli anställd av Mjölby Kommun, få fast kommunal lön och de förmåner som kommer med det. Det känns FANTASTISKT! Jag har aldrig i hela mitt liv haft fast lön, jag har alltid förr jobbat på timmar. Jag är kvar på Biodlarna till uppgiften är klar (uppgiften med deras arkiv alltså); till en början på praktik, och slutligen anställd (och ‘utlånad’) av Mjölby Kommun. När den uppgiften är klar ska jag (enligt dagens planer) få en projektanställning inom kommunen.

Det ljusnar nu äntligen, efter fler svåra, motiga och mörka år.

Man ska ALDRIG ge upp hoppet!

Så, nu ska jag ut med hundarna och sedan bege mig till jobbet. 😀

…..det känns härligt att säga ”jag ska gå till jobbet”.

Min lilla pappa i den stora världen!

Min respekt för mina föräldrar har just byggts ännu starkare, vilket jag knappt trodde var möjligt! 🙂

Idag åker min pappa till Kenya för att tillbringa två veckor hos min käre bror; aka pappas förstfödda, och jag är både uppspelt och alldeles galet pirrig och nervös!

Undrar då hur mammas och pappas nerver betedde sig då jag åkte utomlands som 14-åring till England, eller Peter (bror) då han åkte till Namibia som 18-åring. 😀

Pappa är ju nu 70 år, änkling, pigg och glad, och har resvana från de yngre åren – men jag är en riktig hönsdotter 😆 Jmfr: hönsmamma.

Ett litet livstecken…

Jag har inte skrivit i min blogg på ett tag, men tittar in ‘bakom kulisserna’ varje dag och kollar läget, svarar på kommentarer och ser till så att bloggen sköter sig. 🙂

Nu när det är sommar har jag inte ro att sitta vid datorn så mycket. Dessutom så har det inte hänt så mycket värt att skriva om, känns det som. Klart det har egentligen, men ja, jag vet inte – jag har inte sållat tankar och händelser nog för att få ner dem på pränt.

En sak jag sysslar rätt mycket med nu är att skapa egna korsord. Jättekul syssla som är minst lika stimulerande (och frustrerande…) som att lösa korsord. 🙂

Annars är jag mest i trädgården och pular med ditten och datten. Härom veckan hade jag fått nog av mina eviga ”vad f*n är det som växer i min rabatt”-funderingar och bjöd då över min granne Ulla för identifikations-hjälp. Det visade sig att jag vattnat, gött, stöttat upp och ordnat för…. ogräs…. 😀 Jag satte en påse med blandade sommar-blomster-frön i våras och hade ju då inget aning om vad som skulle komma upp från den påsen, så jag lät allt växa glatt – men det visade sig att nåt ogräs jag inte kände igen hade dragit nytta av min generositet också… Så alla de rackarna i den rabatten rev jag upp och la till sin sista vila. Sedan dess har den sommar-blomster-rabatten skutit iväg ordentligt, och nu fått sina första blom-knoppar. Jag längtar till de brister ut, för jag har inte den minsta susning om hur de kommer se ut! 😀

Så här ser rabatten ut idag i alla fall:

Sommaren är en härlig tid av liv och rörelse! 😀

Så, det var lite från mig det. Nu bråkar min dator (låter en massa som om den ‘jobbar’ med nåt…) så bäst att avsluta detta inlägg och starta om den förbaskade burken…. suck!