Dubblad dos av Ritalin är nu igång

I torsdags dubblade jag dosen av mitt Ritalin. Efter två veckor på 20 mg så äter jag nu således 40 mg. Torsdag, fredag och lördag – så bara tre dagar än så länge.

Jag brukar vanligtvis sova ungefär från klockan 3 till 12, men i torsdags trotsade jag mina trötta ögon och sega kropp och rullade ur sängen kl 8. Nu ska jag se till att ha lite bättre dygnsrytm banne mig!

De första veckorna på ritalin märkte jag ingenting, men så fort jag höjde till 40 mg så hände det grejer! Jag tog torsdags-dosen klockan 8:10 och framåt 10-tiden kände jag hur ögonen inte hängde med, det snurrade liksom i blicken, och jag var skakig i armar och ben. Klockan 13 påbörjade jag ett timslångt möte med min arbetsterapeut, och hennes student som också ska bli arbetsterapeut (och som jag träffat förr). Vi ordade om mitt liv, mina förehavanden och min framtid, och framåt halvtid i mötet började det klia lite överallt och jag fick lite ‘blämmor’ och rodnader på armar, hals och ansikte. Bara så där fort som att vända på en hand nästan! Båda tjejerna jag satt med reagerade på att jag var röd på halsen och vi blev väl alla lite alarmerade att det kanske var en allergisk reaktion nu igen (som med concertan). När jag gick ut från mötet stannade jag till i receptionen och frågade henne som sitter där (som jag ju nu träffat mååånga gånger) om hon såg någon skillnad på mig, från för en timma tidigare då jag anmält min ankomst till bygget. Hon tyckte jag såg lite röd och irriterad ut i huden, och då visste jon ändå inte vad det hela handlade om så i hennes fall var det ju ingen retorisk fråga…

När jag tassade ut från psyk hade jag svansen mellan benen och kände mig illa till mods…. ”tänk om jag nu måste sluta med denna medicin med!?” var det enda som snurrade i huvudet… Men så höll jag mig kvar på stan några timmar och kliandet avtog under sena eftermiddagen och var helt borta på kvällen.

Då tänkte jag att det kanske för för att ritalinet då börjat gå ur kroppen. På fredagsmorgonen tog jag igen mina 40 mg och kände under fredagen inget kliande alls vad jag kan åminnas, och så idag då (lördag). Jag tog mina ritalin cirka halv nio (2,5 timmar sen) och sitter nu här och kliar mig i hårbotten… det kliar lite i ansiktet med – men inte alls som i torsdags. Så jag håller tummarna att det ska funka nu.

Jag har känt av tre andra biverkningar/verkningar med. En bra, en mindre bra och en as-bra! 😀

1) bra: har lätt kommit ur sängen kl 8 både fredag och lördag!

2) mindre bra: jag har konstiga susningar i öronen. Mest igår, men lite idag med. Det är svårt att beskriva.. för inte är det riktigt susningar.. Men det liksom trycker på, och pulserar *do-dunk, do-dunk, do-dunk*. Känns lite som att det sitter ett pulserande hjärta stort om en knytnäve innanför vardera öra. Eller som att någon tryckt in en ballong i vardera öra, blåst upp dem när de är på plats och så det där *do-dunk, do-dunk, do-dunk*…. någon som är lika snurrig som jag som förstår hur jag menar? 😉

3) as-bra: jag har gått ner i vikt, redan på först lilla dosen. 😀 Varje onsdag har jag möten med min terapeut och då kör vi också vägning, puls, brodtryck och grejer. Onsdag förra veckan till onsdag denna vecka har jag levt rätt snålt pga penningbrist och inte kunnat ‘svulla’ och inte heller känt suget eller hungern så det var ju rätt okej att vara pank. Under den veckan gick jag ner 2,3 kg! 😯 Viktnedgång kan ju vara en biverkan av ritalin och ja vad kan jag säga… DEN biverkan är ytterst välkommen! 😆

En månad med concerta

…och två månader med diagnosen ADD.

Med mitt taskiga minne så är det ju bra att allt föreföll sig så….

1 september – fick diagnos

1 oktober – började med concerta

(1 – 22 okt åt jag 18 mg; därefter 36 mg)

Jag tänkte försöka sammanfatta hur jag mått av medicinen. OBS: försöka…. för det är lite svårt att dra sig allt till minnes.

Men första ca 10 dagarna kände jag av ganska så mycket, vad jag kallar, biverkningar. Och ‘de som vet’ höll med att det nog kan ha varit så. Då kände jag av yrsel, lite oväntade svängningar i humöret och ångest och oro i ren allmänhet. Liksom som krypningar i kroppen och pirr.. svårt att förklara. Dessutom ganska så illamående och dålig i magen..

Dag fyra på concerta så skrev jag detta i bloggen:

jag känner mig tröttare, mer nere, mer oföretagsam. Har svårt att få tummen ur, känner mig lätt missnöjd med världen och dess invånare, och glädjs egentligen bara åt att jag har nya filmer att titta på.”

Och ja… då mådde jag inget vidare…

Men så efter kanske 10 dagar (i runda slängar) så avtog krypningarna, ångesten, humörsvängningarna sakteliga och jag kände mig mer eller mindre som innan jag började med medicinen. Det kändes inte alls som det skett något på fronten uthållighet och koncentration.

Efter tre veckor på 18 mg ökade jag till 36 mg, och då kände jag ganska så snart skillnad. Men jag har nu bara ätit 36 mg en dryg vecka så än är det kanske för tidigt att säga vad som är vad. Jag vill vara försiktig med att säga att allt beror på medicinen, men jag har grunnat på vad det kan vara annars och inte kommit fram till nåt annat som är annorlunda egentligen.

Sedan jag ökade upp till 36 mg (23 oktober) har jag känt betydligt mer – på gott och ont.

Effekt:

Mycket mer uthållighet och ork i allmänhet. Jag har känt mig mer intresserad av att lämna hemmets trygga vrå och hitta på grejer. Jag är van att ligga däckad (utmattad och extremt osocial) i dagar efter att jag företagit mig något, men under denna vecka har jag haft mer energi. Visst har energin gått ur mig markant efter nån aktivitet, men inte alls så att jag blivit inåtvänd och utmattad.

Jag har fått iväg papper, ringt viktiga telefonsamtal osv. Och helt enkelt känt att jag liksom börjar bry mig igen. Jag har fått en starkare vilja att ta tag i mitt liv (men inte på det där maniska sättet som jag haft förr, då jag haft en jätte-energi-skjuts, utan mer eftertänksamt). Jag försöker ‘landa’ i min diagnos, fundera ut lösningar och trixs för att klara min vardag och ja, helt enkelt blivit lite mer med i mitt eget liv.

Biverkningar:

De har också kommit med besked. Klåda och finnar! Galet med klåda! Det kliar över hela kroppen. Mest på huvud, armarmhålor och underliv/ljumskar de första dagarna, men nu överallt (mest i ansiktet, på armarna och i hårbotten). Jag har fått finnar i ansiktet och runt dem hettar och kliar det… Och det känns lite som att en myra (eller kanske betydligt fler..) kryper omkring på mig… den där kittlande, störiga känslan…

Men värst är absolut klådan i ansiktet och hårbotten!

Lite roligt när man tänker efter… Plus: vill komma ut mer och träffa folk, Minus: utslag och blämmor i ansiktet.

Hepp! 😀 Livet i ett nötskal!

—–

Förresten! Jag var på psyk idag ( – varje onsdag – ) och har gått ner 1,2 kg sen förra veckan. En biverkan som är heeelt okej med mig! 😉

No more concerta för mig nu. Se detta inlägg: Order att sluta med concerta omedelbart!

—–