Genombrott på psyk idag

Det tror jag i alla fall att jag vill kalla det. Men jag har inte riktigt bestämt mig ännu…

Men som av ett mirakel så har dörrar till mitt förfutna börjat öppnas… jag vet inte riktigt vad det kommer sig.

Men min terapeut har med hjälp av tidigare utredning lyckats öppna mina förseglade dörrar.

Jag gick hos henne även innan utredningen (som var april-september i år). Vi började våra ”sessioner” sensommaren 2007 så nu är mitt förtroende för henne starkt och det känns om att vi kan prata om det mesta.

Vi ses varje onsdag, och de senaste veckorna har samtalen med henne och samtalen med min pappa börjat öppna dörrar som jag stängt och låst, satt vakthundar för och grävt vallgravar kring vari jag placerat galna krokodiler. Det har under dryga 15 år inte funnits NÅGOT som fått mig att minnas mer av min barndom än de bra familjeminnena. Skolan, mobbingen, idioterna jag omgav mig av, mina lärare osv… allt har jag slängt in i ett välförseglat rum. Men nu börjar den där dörren sakta öppna sig… och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Det känns jätteskönt att prata med terapeuten och med pappa om det, men jag vill inte tänka på det när jag är ensam. Då finns risk för att jag tappar fokus på att det var DÅ, och känner mig allt mer neråt, destruktiv, förbannad, uppgiven och uppriven…

Så, ja nu ska jag inte tänka så mycket mer på det… Ville bara berätta att det börjar hända grejer.. Konstiga minnen som dyker upp… känns som den lilla flickan i mina minnen är någon annan. Inte jag.

Published in: on november 19, 2008 at 7:05 e m  Comments (16)  
Tags: , , , , , , ,

Idag var det besök på psyk igen

Si så där ja… så var en hemma igen då.

Idag har jag varit på psyk och pratat med min samtalskontakt, och med en student som läser till skötare. Vissa vill inte ha med studenter på sina möten inom sjukvård och dylikt, men mig gör det absolut ingenting – de måste ju få komma ut i arbetslivet så jag välkomnar dem gärna till mina ”sessioner”.

Vi kollade idag lite vad som ändrats eller så sedan jag började med Concerta, och jag fick väga mig och ta blodtryck och sånt… men jag hade sprungit till mötet (delvis iaf…) så blodtrycket var kaiko – hade det varit så högt vid vila hade de väl skickat mig direkt till intensiven… jag har kass kondition…. Vi pratade lite om min övervikt också, och jag ska längre fram få hjälp med den med av en dietist på psyk. Men de vill inte att jag ska ta det nu; inte förrän jag fått ordning på vardagen och sånt… så det inte blir för mycket. De känner mig där uppe på psyk i Mjölby… de vet att om jag skenar iväg med en massa grejer på en gång så blir det bara kaos av alltihop!

Idag sprang jag även på min gamla goa vän Jimmi som jag inte träffat på ett år.. kanske ett å ett halvt…. Jag blev sååå glad av att kunna slänga armarna om honom igen! Han har börjat jobba i Mjölby så nu kan vi börja klämma in en fika här å var igen!

Dessutom hämtade jag ut mitt nya leg idag… irk…. 😛

…oh oh oh…. min skötare/samtalkontakt, studenten som var där idag och min arbetsterapeut har hittat till min blogg! 😀

Mitt liv bevisar motsatsen

Svenska scientologkyrkan säger: ”Det enda psykiatrin kan är att göra svårhanterliga och upproriska perspner fogligare och tystare, och att förvandla människor i behov av hjälp till apatiska själar som inte längre förmår bry sig om någonting.”

Jag säger: Psykiatrin har inte gjort mig vare sig tystare eller fogligare – jag röjer på som jag alltid gjort. Scientologerna hade kanske önskat att jag blivit fogligare under mina år inom psykiatrin för då hade jag inte tjafsat emot dem – men pilutta fick de!

Och om jag inte bryr mig om någonting?? Jo uppenbarligen då jag bland annat gärna belyser brister i Guds godhet, sagt av Herren själv. Läs själv! Jag är dessutom lika mycket av en människorätts- och djurrättsaktivist nu som förr. Pilutta igen! Och jag säger alltid ifrån när folk beter sig illa mot andra utan orsaker.

Suck för…. för de som säger att mina upplevelser ur mitt eget liv inte stämmer med verkligheten. Jag lever faktiskt i verkligheten som en verklig, andandes, levande varelse med känslor, upplevelser och erfarenheter – kom inte och påstå att det jag vet av god, genomlevd erfarenhet inte stämmer!

Äldre får usel psykvård

Att det sparas på äldreomsorgen i Sverige är ju tyvärr känt för de flesta.
En av många saker man sparar in på är psykisk vård. En siffra (presenterad i DN) är mellan 250.000 och 400.000 personer över 65 år lider av någon form av ohälsa.
Efter 65 års ålder är det fyra gånger större risk att man drabbas av depression. Enligt socialstyrelsen lider 10-15 procent av 65-plussare av depression, och mellan 6 och 10 procent anses lida av andra psykiska sjukdomstillstånd.

Mörkertalet kan dock vara stort, då depressionens symtom ofta ter sig annorlunda hos äldre, enligt DN. Trots att landstingen fått riktade statliga medel för att satsa på just psykvård för äldre så är det fler än hälften av alla landsting som saknar specialiserad medicinsk kompetens. Läkemedel är nästan den enda behandling som ges, men psykofarmaka skrivs ut med dåligt underlag.
Den största självmordsgruppen vi har i samhället är män över 65 år; mellan 300 och 400 personer över 65 år tar sitt liv varje år.

Published in: on september 17, 2008 at 8:48 e m  Comments (5)  
Tags: , , , , , , ,