Blogghat

Nu sitter jag och kollar på Efter Tio på tv4, i vanlig ordning, och de snackar om bloggande denna vecka. Just nu om så kallat ”blogghat”, och jag förstår inte varför folk tycks vara så överraskade över att det försiggår blogghat, mobbing via bloggar osv. Mobbing och smutskastning har ju alltid funnits; i skolor, på arbetsplatser, och i livet i stort. Att det skulle få ett stort utrymme inom bloggandet är ju knappast konstigt.

Jag anser att om någon mobbar en annan människa så visar denne symtom på dålig självinsikt, dåligt självförtroende och bristande empati. Det är fegt att välja att mobba andra människor istället för att se inåt och ta itu med sin egen självbild.

Det är ju därmed självklart att de som mobbar ”i verkliga livet” hoppar på blogg-tåget och mobbar den vägen också. Dessutom tror jag att många som inte mobbar andra ”i verkligheten”, ändå väljer att göra det över internet för internet erbjuder ju en viss anonymitet.

Att folk tycker sig må bättre och bli stärkta av att trycka ner andra är ju ingen nyhet. Det har ju människan gjort i alla tider, i allt från slaveriet och kolonialiseringen till att Nicke kallar Lasse för glasögonorm på fritidsgården en tisdagseftermiddag.

Om man är mobbare i skolåldern så tillhör man oftast en grupp, för EN person som är svag i sig själv kan inte vara ”tuff” och mobba andra, utan att ha en grupp som backar upp honom/henne. Men i bloggandet, och via internet i övrigt, kan även den ensamma lilla fega skiten slänga skit över andra och dölja sin identitet. Den ensamma fega mobbaren vågar inte mobba eller reta andra öga mot öga, men i internets anonyma värld kan även den fegaste skitungen få utrymme. Skitunge oavsett ålder.

Det är väl inget att förvånas över?

Avsky? ja, men inte förvånas…

Annonser
Published in: on november 12, 2009 at 12:41 e m  Comments (4)  
Tags: , , , , , , , , , ,

Fega, förbaskade svenskar!

Jag må vara extremt fördomsfull nu – men jag tar risken och säger det igen – fega, förbaskade svenskar! 😛

Har i vanlig ordning på nyhetsmorgon här i bakgrunden, och nyss vann ett fruntimmer 100.000 kronor på Triss.

Hennes reaktion: ”ja, det är ju kul…”

Vad är det med folk?!?!

Okej, kanske inte bara vi svenskar som har så förbaskat svårt för att visa känslor, men om DU vann 100.000 kronor i triss, skulle du då bara säga ”..vad kul då…”?!

Jag skulle skrika, gråta, jubla, böla och kanske rent av svimma – oavsett om jag satt hemma vid köksbordet eller var i direktsänd tv!

Jag antar att de som vinner 100.000, 5.000.000 osv i tv och på frågan: ”Hur känns det?!” svarar ”..jo då.. bra tack.” skulle skrika av lycka om det var hemma i ens trygga vrå, men varför VARFÖR VARFÖR VARFÖR (?!?!) är svenskar som vinner en massa pengar i tv alltid lugna som filbunkar – och nästan rent av ser BESVÄRADE ut?!?!

Vad ÄR DET med svenskar och förmågan/oförmågan att SLAPPNA AV och visa känslor – ÄVEN då andra ser dig?!?!