Detta med namnval…

Jag är vanligen inte den som läser kvällspress. Aldrig i pappersformat, och ytters sällan i ”nätformat” (mycket pga att det tar sån j*vla tid att ladda Aftonbladet och Expressen. Men jag frångick idag min vana efter att jag läste hos Anna-Karin om påven och Opus Dei. Hon länkade till Aftonbladet, vilket ju också strider mot hennes vanliga beteende, och då tänkte jag att jag med kan göra ett undantag. Och så fastnade jag på Aftonbladet och surfade runt lite bland allt blaj. En blaj-artikel jag läste var tex den om namnval till barn. Där fastnade jag för att jag tycker det är lite intressant, detta med namn. Jag själv heter ju Anna (och det är ju namnet efter Jesus mormor – heliga Marias mamma), och även Maria heter jag. Och ett till kristet namn, men det vill jag inte skriva för jag vill inte hänga ut hela mitt namn. 😛 Lite knasiga namnval då mina föräldrar inte är troende kristna, men det är väl mer att de är/var (som vi alla) influerade av vår kristna kultur. Prästen som döpte mig var i alla fall nöjd. 😆 Och i Kenya var det MÄKTA populärt att jag hade såna ”holy names”. Så det bjur jag på. När jag var vuxen la jag själv till -Lisa, så jag heter egentligen Anna-Lisa (efter min farmor). Men det är bara skattemyndigheten och kronofogden (…) som använder sig av Anna-Lisa. ”Anna” är fortfarande tilltalsnamn.

Även min bror har lagt till mellannamn som vuxen. Han hade redan mellannamn efter morfar, och han la själv till farfars namn med. Och så la han till ett ”eget” – Douglas.

När min bror Peter var i en kenyansk mindre stad/större by vid namn Homa Bay för ungefär 10-12 år sedan så blev han god vän med en familj där som han sedan dess är en del av (han kallar dem ”min kenyanska familj”). Nu finns det i denna familj en liten kille som heter Kelly (döpt efter R Kelly 🙂 ) och som mellannamn har Kelly namnet Douglas – efter min bror. Underbart!

Detta är (jag och…) Kelly Douglas:

_______________

Om jag får barn i framtiden vill jag ge den lilla/lille personen ett namn med betydelse på ett eller annat sätt. Kanske efter mamma eller pappa, och mellannamn med betydelse med.

I artikeln var det ett ungt par som var musikintresserade båda två, och de ville döpa sin son efter en musiker och beslutade sig för Elton. Det tycker jag var fint.

Ett annat exempel var en familj i USA som döpt sin son till Adolf Hitler (och dottern till Ayrian Nation…). Deras barn blev omhändertagna… Idioter som vill sätta sin politiska prägel på sina barn på ett sånt vidrigt vis! En intressant liten notis är ju dessutom att fadern i denna familj har bruna ögon… såna detaljer lägger jag lätt märke till när det handlar om personer som förespråkar vit makt. Bruna ögon är ju inte riktigt ”den ariska modellen”… 😕

Sen finns det ju andra namn jag inte riktigt begriper varför man väljer… om man heter Ahl i efternamn bör man tex inte döpa sin dotter till Ann. Eller varför folk döper sina söner till Dick i engelskspråkiga länder förstår jag inte riktigt heller…

Ett namn som slår det mesta kom jag i kontakt med via David Letterman Show… Dick Assman. Stackars sate! Förvisso fick han sitt namn på 30-talet… men jag kan ändå inte låta bli att undra om han var hatad av sina föräldrar…. 😛

Annonser