….även att det är den mänskliga faktorn.
Jag satt nu i köket, sminkad och klar med skorna på, och handväskan packad i väntan på min arbetsterapeut som skulle komma och hämta upp mig denna torsdag kl 13.
Tiden gick… klockan 13:20 tände jag en cigg, och halv två plockade jag fram nya numret av Illustrerad Vetenskap…
Klockan 13:45 började jag ana att nåt måste vara knas och under de gångna 45 minuterna hade jag inom min nojat till mig och börjat bli lite ångestfylld, så jag ringde psyk och frågade vad som stod på. Det var så att min arbetsterapeut var sjuk och hade så varit hela veckan. Stackarn.
Det som bevärade mig var att ingen ringt eller skickat brev om det. 😦 Vi skulle åkt till IKEA idag för att inhandla lite saker som jag skulle ha för förvaring så jag var rätt så laddad och såg fram emot det.
Men men… så blir det ibland. Nu är frågan om jag på egen hand ska ge mig iväg någonstans..? Skorna har jag i vilket fall som helst ännu på mig, så jag ger mig i alla fall ut på en promenad med hundarna igen.
Men åhhh..va trist… Jag hade gärna strosat på IKEA med dig i brist på arbetsterapeut…kunde inte göra stordåd – men lite sällis iaf 🙂
Man FÅR vara ledsen när man blir så besviken.
Dymme dom som inte hört av sig 😦
Mm.. jag hade gärna strosat där med dig med! Några stordåd behövs inte. 😀
Lite ledsen lät jag mig bli, men jag gav mig ut på en härlig långpromenad i skogen med älsklingarna, så de var nog glada att IKEA-trippen blev inställd för matte.
Ah trist! Klart att man får bli lite ledsen när de inte har vett att höra av sig så att man vet. Själv har jag väldigt svårt för ändrade planer och skulle nog bli ganska ledsen och frustrerad i samma situation.
I synnerhet IKEA, IKEA kräver laddning och planering med färdproviant (seriöst det är ont om vegan mat där och jag är alltid matt och yrslig is slutet även om jag ätit lunch)
Åh, sånt där får mig lätt på fall. Jag kan blir så arg då. Tappa liksom hela grejen.
Underbart att du inte gjorde det utan verkade så lugn. Och gick ut och gick!
Och vovvarna blev ju säkert jätte glada. 🙂
Kramis
Jag la band på mig för att inte bli jättefrustrerad. Höll på att börja gråta… det blev resultatet av att jag höll inne att jag blev besvärad/arg.. Men men. Promenaden i skogen löste det hela.
Jag var ju extra laddad just för att det rörde sig om IKEA, som är en ganska så stressig plats att befinna sig på tycker jag. Även att jag ändå gillar att åka dit – men det krävs mycket mental förberedelse som ju nu bara gick i stöpet.
Det var nonschalant, men jag är inte förvånad. Hoppas det blir av vid ett annat tillfälle istället.
kramar och välkommen tillbaka till sveriget!
🙂
Tack för hemvälkomnandet Birgitta! 😀
Ja du, det var trist och slarvigt, men men… det blir av vid annat tillfälle.
Kram!
Nej fy och usch! Så gör man inte, speciellt inte om ens ”patient” har ADD och därför behöver riktlinjer och fasta tider. Jag skulle fått psykbryt, totalt!
Nä så ledsamt. Så bra att du både tog dig tid/rätt att känna besvikelsen. Men fantstiskt av dig att inte duka under för den – utan orka omgruppera och göra nåt bra av det. Himla starkt och klokt och bra gjort. Guldstjärna åt dig och stor muttarnde DAMP-tant på rutinerna på det där stället.
Man kan ju tänka att hon kanske är så sjuk att hon liksom tappat bort att få meddelat – men det borde det ju finnas rutiner som fixar – kan ju inte hänga på henne, tycker man. Stackars er båda två!
Jag var allt nära ett smärre psykbryt, men är så glad att jag lyckades hindra det. Det känns som att det händer grejer här nu (pekar på hjärna och hjärta).
Jag är inte det minsta sur eller så på min arbetsterapeut, för jag tror (och tycker) inte att det är hennes ansvar att skicka meddelanden då hon är sjuk. Men jag är egentligen inte sur på någon på psyk heller, för det är ju den mänskliga faktorn…. och jag försöker sätta mig över den plats där jag hade hamnat för några år sedan – att INTE bli sur för saker som gått snett utan illa uppsåt. Gudarna ska ju veta att jag många och en gång också missat saker jag bokat… dock inte (vad jag minns) någon tid på psyk. Än. 🙂
aaaa vad surt!!!!så typiskt dem att inte höra av sig!!!!usch jag skulle ha blivit fly förbannad!!!hoppas du hade en bra dag ändå!!mvh Lenita
Vad gäller just ”mitt” psyk, så är det inte så typiskt dem, utan jag ser det bara som ett tillfälligt slarvfel. Annars är de ju väldigt organiserade.
Men visst är det ju ändå tråkigt just när det händer..