I detta tåg gick pappa och jag igår i centrala Linköping med ca 300 andra människor. Pappa fick hålla facklan för jag frös nåt så syndigt om händerna…. kallt, regnigt och blåsigt… men det trotsar man gärna för en lugn vandring till minne av Kristallnatten och för alla människor som välden över drabbas av rasism.
Jag hade dock önskat lite bättre organisation för fackeltåg ska enligt min mening vara vackra, tysta och fridfulla. Igår seglade folk ut en hel del och alla pratade med varandra hela tiden. Förr i tiden var jag med och organiserade fackeltåg mot rasism och då gick vi armkrok tre i rad med en fackla i varje ytterkant och ingen i tåget yttrade ett enda ord under vandringen. Det var vackert.
Det var en bra blandning av människor i alla åldrar och från olika delar i samhället och världen.
En hel del poliser höll koll på läget, och ingen motdemonstration från nazister ägde rum. En lugn vandring i höstmörkret.
Kommentera