…i sin blogg Tomatburgare, i ämnet ”Konsten att vara normal. Eller inte vara.”
Det är en bra fråga han belyser. Vad är det egentligen att vara normal?
Svenska Akademiens Ordbok (online) säger: ” regelrätt; som överensstämmer med naturens ordning; som icke skiljer sig från vad som är vanligt”.
Men då kommer ju genast nästa fråga: Vad kan man säga INTE stämmer överrens med naturens ordning? I min uppfattning av värld och omgivning är det tex ”i naturens ordning” att födas som exempelvis krullhårig, bisexuell, fräknig, utvecklingsstörd, blond, med elva tår och så vidare. Man är ju född sån, man ÄR sån och hur kan man då säga att det inte är normalt? Även att man inte alla gånger föds med en egenskap man senare har är ju också i naturens ordning (så att säga). Att jag tex har en neuropsykiatrisk åkomma är ju inte onormalt – ur flera synvinklar: många har samma problem/åkomma (alltså skiljer det sig väl inte från vad som är vanligt?) SAOB:s ord: ”som icke skiljer sig från vad som är vanligt”. Frågan är ju då: hur definierar man vad som är VANLIGT? SAOB: svar: ”Ordet vanlig finns inte i Svenska Akademiens ordbok (SAOB)”… hrm, det tycker jag var lite… ovanligt. 😀 Då tar jag till pappersutgåvan av Nordstedts Svenska Ordbok där svaret blir: ”adj. – som förekommer ofta i tiden eller rummet och därför ej är anmärkningsvärd”.
Sammanfattningsvis: ‘Normal’ är upp till var och en att bestämma då? Alltså kan då heller ingen säga att jag eller någon annan är onormal?
Till Dean: Jag försökte kommentera hos dig… men det funkade inte. Jag menade inte att sno ditt ämne! 😉
Normal är en matematisk term som relaterar till antal. ”De flesta”. Det som ligger nära medelvärdet av det man mäter.
En normalfördelningskurva ser ut som en slokhatt, där det mesta av vad man mäter regnat ned på mitten och utgör hattens kulle (i den gamla skolans betygsystem var det att få en trea, det var där de flestas kunskap låg, medelmåttorna, de normala) sen finns det mindre och mindre av det man mäter utåt hattens brätten (i den gamla skolans betygsystem var det att få en etta eller en femma, få fick dessa onormala betyg) Men själva termen normal innehåller ingen värdering i sig, det var t.ex helt normalt att vara nazist i 30-talets tyskland. Man får akta sig så man inte tänker på ordet normal som en synonym till riktig!
I naturens ordning är det onormalt att vara fräknig, dvs dom flesta är inte det. Det är inte samma sak som att det är fel eller fult eller förkastligt eller sjukt! Onormalt betyder ENDAST inte så vanligt förekommande.
Tjing 🙂
http://sv.wikipedia.org/wiki/Normalf%C3%B6rdelning
@TantVass: hihi.. ja jag läste också om vad som klassas som normalt i matematiska termer… men jag skyr ord som har med ”matematik” som elden! 😀 Jag hade inga bra skolbetyg i matte… det bidde en etta jag fick i matte.. jag blev placerad med andra misfits i ett rum dä vi inte skulle störa. Fick ingen extra pedagogik utan stängdes mest bara ute för att inte störa de som är normala. 😛
Men detta med onormal…. är jag onormal som är tjock, trots att (om jag minns rätt) hälften av alla vuxna svenskar är överviktiga?
Det är känsliga begrepp det där med vad som är normalt och vad som är onormalt…
Som du säger, det var ju normalt att vara nazist i 30-talets Tyskland, men för den sakens skull inte rätt ur de flesta andra perspektiv.