…och jisses vad de hade bråttom!
Vanligen brukar de ju presentera sig och be att få komma in och så. Vilja prata om sin tro i lugn och ro. Men dessa två välklädda herrar tycktes nästan skämmas, eller ja.. jag vet inte, men det sträckte bara fram ett enkelt utformat, dubbelvikt A4-papper med titeln ”Kan man få svar på livets stora frågor?”.
Hela konversationen gick till såhär:
Jag: ”Hej!”
Ena mannen: ”Hej, vi vill bara lämna över lite information.”
[han sträcker fram pappret och jag tar emot det]
Jag: ”Är ni från Jehovas?”
Han: ”Ja.”
Jag: ”Aha, intressant. Tack.”
Han: ”Tack, hej då.”
Jag: ”Hej då.”
😯 Jag har aldrig förr varit med om att de ‘kommit och gått så fort’.
Här är ju alla välkomna, och det vore inte första gången jag bjuder in Jehovas på kaffe, men uj så de hade bråttom… nästan som att de kände sig obekväma. Konstigt.
AddAnna 
De är såna nuförtiden. Påminner mig om den gången jag bjöd in dem, och de plötsligt fick väldigt bråttom därifrån…
Efter att jag satte upp en lapp på dörren där det stod att alla missionärer utom ”hedningar” var förbjudna slutade de ringa på.
[…] Jag har redan berättat om detta i min gamla blogg, men det är värt att berätta igen. AddAnnas inlägg om Jehovas får mig att minnas. Ack […]
Jag tycker det är rätt kul om/när de kommer förbi för jag diskuterar gärna religion, och respekterar deras tro även att jag tycker det är skruvad. 😛 I mitt förra hem ute på landet var de överdrivet sociala och ville aldrig gå, men dessa var ju raka motsatsen…
Släpps sällan in här inte för att vi har något principiellt mot Jehovas Vittnen mer mot folk som kommer oannonserat och ringer på dörren, i synnerhet om det är bara jag som är hemma. Jag tycker det är jobbigt när det oväntat ringer på dörren och om jag inte väntar paket eller så brukar jag sitta väldigt tyst och stilla, knappt våga andas och hoppas att de skall tro att inten är hemma så att jag slipper försöka hantera det.
Hihi… ja det där känner jag iof igen lite med…. ibland smyger jag till köksfönstret varifrån jag kan se vem som ringer på, men så blir jag ju då rädd för att de sett mig så då öppnar jag ändå.. 😀
Hej.
Är själv JV och läser din blogg. Tycker om att du väljer att respektera oss, precis som jag väljer att respektera dig. De kände sig inte obekväma, utan just nu har det pågått en kampanj över hela jorden där man skall lämna detta vikblad till de som vill läsa.
Men vi vill försöka göra det kort, just eftersom att så många har fullt upp.
Kram på dig
@Denise: Hej!
Tack för att du läser min blogg!
Det är viktigt att respektera varandra, för alla har vi ju rätt till att känna, tycka och tänka som vi vill, och som vi själva känner är rätt.
Jag tycker det viktigaste är att inte fördöma andra, och därför har jag svårt för religiösa samfund. Men individer är individer och ska respekteras som de är.
Jag blev lite nyfiken på denna kampanj. Är det ett ny-tänkande i den? Att alltså bara dela ut infobladen, men inte inbjuda till samtal?
Kram till dig med