Här satt jag i godan ro och njöt av söndagen och funderade vad jag skulle hitta på i veckan som kommer….
Så ringde min far och vi pratade en god stund. Och i detta samtal kom det fram att jag fyller år på onsdag – jag som var övertygad om att det var onsdagen i veckan därpå! 😀
Dessutom insåg jag ju då att jag ska till farbror doktorn imorgon och prata om mediciner för min lilla åkomma. Det trodde jag också var en vecka kvar.
Tur jag har pappa! 😀
AddAnna 
Jag kan inte hålla reda på när jag fyller år, brukar ta fel på ett datum. sedan blir jag så förvånad när den första grattaren ringer å grattar. och ingen tror ju att man är så glömsk.
Hehe, ja riktigt så glömsk brukar inte jag vara 😆
Men måste ju säga att själva tjusningen och nedräkningen til ‘den stora dagen’ upphörde för några år sen…
Men pappor är bra. Min ringde igår – efter att ha varit bortrest ett tag. Huvudbudskap: Hur mår du? Å så bra att du mår bra. Tänk på att det är så viktigt för oss att du får göra det, lilla vän
Ja pappor är verkligen bra att ha. Min pappa är som sänd från de vackraste nejder. Han är alltid där för mig, ställer alltid upp och är oerhört mån om hur jag mår. Och allt är dito från min sida.