Aftonbladet berättar idag om två 21-åriga killar som heter Omran Ismail och Simon Underwood. Båda växte upp i Skärholmen, och tröttnade på att folk såg förortskids som kriminella och gillade inte segregationen mellan innerstan och förorterna. De gillade heller inte sin egen syn på innerstadsungar – att alla skulle vara vita, rika och dryga.
Omran och Simon på Blatte DeLux-galan, 31 juli 2008.
De startade därför i våras organisationen United Generation, som har målet att sammanföra ungdomar, oavsett om de är innerstad- eller förortsungdomar. Organisationen har 200 medlemmar och 18 volontärer.
”Vi vänder oss till ungdomar mellan 15 och 17 år. Det är en svår ålder då man är för gammal för ungdomsgårdar och för ung för krogen.”, säger Omran Ismail till Aftonbladet.
Både Omran och Simon har fasta jobb och de offrar sina egna pengar och sin egen fritid för att få slut på fördomar och segregation. I somras fick de Blatte delux samhällspris.
jag tycker att Omran Ismail och Simon Underwood är riktiga förebilder och beundrar verkligen deras engagemang! Vi borde ha många fler personer som dessa två. Då skulle världen vara tryggare, trevligare och finare!
AddAnna 
Hej,
Vill tacka för detta fina inlägg.
Bara att du skrivit detta inlägg så har du engagerat dig i förändringen. Det krävs inte mer än så.
Jag får önska dig en fortsatt trevlig helg.
Oj, nu blev jag verkligen glad Omran! 😀
Oh, så härligt att få höra från dig personligen! 😀
Jag tycker att du och Simon är fantastiska förebilder för våra ungdomar – många behöver just personer som er att se upp till!
Lycka till med det underbara arbete ni gör, och hoppas du med får en fin helg!
SIMON tog självmord för några veckor sen, väldigt synd. han hängde sig själv i skanstull och det känns riktigt illa att höra det.
Oh nej vad är det du säger Hassan?! Det hade jag ingen aning om, och kan inte hitta info på nätet heller. Fy så fruktansvärt! Jag är helt chockad – vet inte vad jag ska säga…
Fyfan vad skönt att hitta något sånt här om Simon. Jag var endast 9 år då han dog. Han var min kusin och jag kände han aldrig tillräckligt bra, dels för att jag aldrig vågade ta kontakt, dels för att han tog avstånd från familjen pga hans depression.
Tack för hyllningen, trots att jag läser den 6 år senare